På de gamla kloka gummornas tid skilde sig metoderna för att ställa diagnos mycket åt från de metoder vi känner till idag. Många av den tiden tillvägagångssätt kan vi i vår moderna värld kanske tycka att känns lite egendomliga.
En känd klok gumma kallades Alfta-Johanna. Det sades att hon inte enbart kunde bota utan också sätta sjukdom på folk. När hon ville finna ut vad människor led av gick hon så till väga att hon tog en nagel eller en bit hår från den sjuke. Hon lade det sedan i en skål med vatten i vilken hon droppade smält bly. När blyet stelnat kunde hon på tecknen i vattnet se vad den sjuke led av och därigenom också finna bot på sjukdomen.
På den gamla tiden trodde man att sjukdom bland annat kunde bero på vad man kallade trollskott. Trollskott kunde yttra sig som hastigt påkommen sjukdom i form av värk, hög feber och frossa men också i form av förvirring, yrsel och bölder. Den sjuke hade helt enkelt blivit träffad av ett magiskt skott från trollen eller de underjordiska.
Trollskott kunde drabba vem som helst, inte bara den som gjort något ont eller stört varelserna i naturen. Även här botade man genom att läsa ramsor över den sjuke men man kunde också skjuta på henne eller honom med olika former av symboliska skjutvapen. På så sätt sköt man bort trollskottet. Att offra till småfolket med bön om bättring skulle också i vissa fall kunna bota värk.
Vidskepelsen var stor i de gamla stugorna men trots det så fanns det också ett stort antal människor som verkligen blev friska. Placebo eller inte spelar egentligen inte så stor roll. Det viktiga var att det verkligen fungerade och för den tidens människor var det här lika sant som dagens antibiotika om än inte alltid fullt lika verksamt.