Det finns stunder i livet som känns så fullständigt otroliga att man nästan tappar fotfästet, anledningen är att de kommer så oväntat. Som om verkligheten plötsligt öppnar en liten glipa och visar att den rymmer mer än vi trodde. Det kan vara ett ord som träffar exakt rätt, ett möte som förändrar riktningen eller en känsla som slår ner som ett varmt ljus i bröstet. Det otroliga, det är bara sant.
När det otroliga inträffar känns det som att tiden stannar upp i en sekund. Först reagerar kroppen, sen kommer tanken, långsamt, som om den försöker hinna ikapp det som redan hänt. Man förstår att något har skiftat, att något öppnats och att något i livet precis har växt. Det är de ögonblicken som gör att man fortsätter tro på det man inte kan förklara.
Det otroliga är inte magi i klassisk mening, det är livet som visar sin djupare struktur. Det är intuitionen som får rätt och hjärtat som får bekräftelse och när man väl varit med om det, om så bara en gång, bär man det med sig. Det otroliga inträffar inte ofta, men när det gör det, förändrar det allt.
